uvphoto  
forskning om svenska kallvattenkoraller  
 
    hem

Restaureringsekologi

 

“Returning a system to a close approximation of its condition prior to disturbance, with both the structure and function of the system recreated” 

-

Restaureringsekologi handlar om att försöka återskapa ett habitats struktur och funktion så nära det tillstånd det befann sig i innan det blev förstört, eller utsattes för en påverkan så att det förlorade en del av den funktion det hade tidigare. Olika organismer har olika krav på sin miljö för att möta deras behov av skydd, föda och lekplatser. Ett habitat är ett område med speciella egenskaper för sina speciella invånare. Korallrev är en habitattyp, mjukbottnar en annan, liksom ängsmarker. Arter som anpassat sig till ett liv i ett habitat får svårt att hitta nytt hem om deras livsutrymme förstörs och det är glest mellan platser med likvärdigt habitat. Som forskningsfält är habitatrestaurering relativt nytt. Försök med konstgjorda rev (eller 'artificiella rev') har från början varit ämnade för att öka fiskelyckan (genom att locka till sig revfisk) eller för att skydda kuststräckor från erosion. Att använda artificiella rev för att restaurera korallrevshabitat är något man börjat med de senaste decennierna.

Många marina organismer har frisimmande larver (pelagisk livsstil) men tillbringar hela sina vuxna liv fastsittande eller krypandes på botten (bentisk livsstil). Det har gjorts en hel del studier på hur marina larver väljer underlag när de ska slå sig ner för att påbörja sina fastsittande liv. Man har tittat på vad olika arter har för preferenser när det gäller ytstruktur (slätt eller knaggligt underlag), vinkel (horisontellt, eller lodrätt), om de gillar upphöjningar eller små gropar och hål, eller om de vill sitta exponerat för strömmar och vågor eller mer skyddat. Ofta har man sett att ju komplexare ett underlag är, desto fler olika arter hittar en plats som passar just dem - så ju komplexare underlag desto större artrikedom. Ett korallrev bildar en väldigt komplex miljö där en mängd olika arter hittar sin nisch. Korallernas grenverk ger inte bara många olika nischer, det påverkar också vattenströmmarna så att det bildas virvlar som gör att partiklar och larver på grund av ren hydrodynamik (vattenrörelser) fälls ut inom revet.

All den här kunskapen har sällan tagits med i beräkningen när man ska restaurera korallrev. I många projekt använder man fabriksgjutna betong-klumpar med släta ytor. Det är ofta vad man använt i syfte att skydda mot stranderosion eller attrahera fisk, och det är ett billigt alternativ. Men många larver klarar inte av att fästa sig vid släta ytor, de sveps bara förbi med vattenströmmarna.

I det restaureringsprojekt som nu ska köras igång så kommer jag att försöka härma det naturliga korallrevshabitatet när jag tillverkar de artificiella reven. Jag hoppas att det kommer göra så att fler larver lyckas sätta sig så att de artificiella reven blir lika artrika som de naturliga. På några av dem kommer vi montera på levande koraller som ska utgöra grunden till framtida korallrev.

 

Habitatrestaurering


Habitatrestaurering i syfte att återskapa ett ekosystem (el. habitat) till ett tillstånd det befann sig i innan en störning kräver att man känner till hur det fungerade innan störningen. När det gäller djupa havsbottnar så gör man ofta inte det. Tekniken att kunna gå ner och studera habitat på djupa havsbottnar är relativt ny. Och ungefär samtidigt som vi fick den tekniken så utvecklades utrustningen för bottentrålning - man fick tyngre trålbord och större trålnät så att man kunde plöja sig rätt igenom korallreven utan att få utrustningen förstörd. När vi nu har tillgång till bemannade och obemannade (ROV) ubåtar så vi kan gå ner och se hur korallrevshabitaten ser ut på plats så är många av dem redan påverkade av trålning, och även annan mänsklig påverkan som till exempel föroreningar och klimat-förändringar (ökande temperaturer, havsförsurning). Med hjälp av tidigare inventeringar av djurlivet bland koraller och genom att studera de rev som fortfarande är i gott skick så får vi göra en uppskattning av vad som kan vara ett rimligt mål för restaureringsinsatserna.

I ett kallvattenkorallrev så är det mesta av strukturen uppbyggd av en enda art, Lophelia pertusa. Man kan kalla Lophelia en ingenjör i ekosystemet (ecosystem engineer) eftersom den bygger upp en sorts infrastruktur som påverkar näringsflöden och livsrummet för många andra arter. Ett korallrev kan liknas vid en storstad. Det finns fler arter av kallvattenkoraller som bildar kalkskelett, men de jobbar i mindre skala än Lophelia som kan bygga rev som sträcker sig kilometervis, och är flera meter höga. Att återplantera just Lophelia är därför en förutsättning för att på längre sikt restaurera kallvattenkorallhabitaten. Eftersom tillväxten hos ögonkoraller är väldigt långsam (4-25 mm per år) så krävs det att man ger de utplanterade korallerna ett bra fundament som kan ersätta lite av komplexiteten och funktionen av de döda delarna av ett utväxt korallrev, i det här fallet gör vi det med ett artificiellt rev.

Vad är det för funktion vi vill återskapa? Vattenströmmarna bromsas upp av ögonkorallernas skelett och näringsrika partiklar och larver fälls ut så att både näring och rekryteringen av olika organismer till samhället ökar inom revet. Revet blir rena smörgåsbordet för andra djur (t.ex. fisk) som söker sig hit för att söka mat, och fiskyngel använder reven som skydd.

Viktiga faktorer att identifiera:

  • hur fungerade habitatet innan störning? (tidigare data, andra friska rev att jämföra med)
  • vad är ett rimligt mål för restaureringen?
  • vad har den valda lokalen för återhämtningspotential? (vad finns det för larver som kan rekryteras till det nya revet?)
  • vad finns det för funktionella grupper? (i det här fallet är ögonkorallen den viktigaste habitatbyggaren, men det kan finnas andra arter som är minst lika viktiga)
  • vilka kopplingar finns mellan olika organismer? (vem äter vem, vem är beroende av vem?)
  • vilka är de viktigaste tillgångarna (näring, andra material) som krävs?
  • vad finns det för naturliga eller mänskliga störningar som det nya revet behöver klara av att stå emot?
  • och slutligen, vilka faktorer behöver man ha med när man ska göra statistiska analyser för att utvärdera om restaureringen lyckats eller ej?

Den här 'checklistan för restaureringsekologer' har jag gjort utifrån en artikel av Palmer m.fl. (1997). Författarna diskuterar på vilket sätt den teoretiska ekologin och det mer tillämpade forskningsfältet som restaureringsekologin utgör kan korsbefrukta varandra. Den här artikeln har blivit lite av min karta och kompass som jag kommer använda mig av under doktorandprojektet. Alla exemplen i artikeln kommer från studier som är gjorda i terrestra miljöer (på land), men författarna lyckas generalisera så bra så man kan använda tankegångarna i vilken miljö man än jobbar. Det är ett trick som öppnar dörren för att få sina artiklar publicerade i de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna, så man kan gott läsa den här artikeln enbart för att lära sig konsten att generalisera.


Referens

Palmer M.A., Ambrose R.F., Poff N.L. (1997) Ecological theory and community restoration ecology. Restoration Ecology 5:291-300pp

 

 

 

 

 

Varje år trålas en yta dubbelt så stor som USA av världens trålningsflottor. Tidigare tvingades trålfiskare undvika korallrev för att inte näten skulle fastna och förstöras. Men samtidigt visste man att det var gott om fisk vid reven, så man trålade längs kanterna. I början av 80-talet utvecklade man tyngre trålutrustning som gjorde att man kunde tråla rakt över reven. Man kunde äntligen komma åt de rika fiskförekomsterna, men samtidigt förstörde man förutsättningarna för det goda fisket. Nu är stora delar av de djupa kallvattenkorallreven jämnade med havbottnarna. I norge uppskattar man att 30-50% av reven skadats eller förstörts av trålning. I Nya Zeeland kan det vara så mycket som 90% som förstörts.

I Kosterhavet har man återinfört lättare trålutrustning (den s.k. kostertrålen) och har infört trålförbud i vissa extra känsliga områden. Men på många andra håll fortsätter den storskaliga och destruktiva bottentrålningen.

 

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida! Där finner du även en videosekvens från en kamera fäst på en trål.

Du kan även läsa mer om Kosterhavets nationalpark och det hållbara fisket hos

Länsstyrelsen i Västra Götaland

och

Norra Bohusläns samförvaltning