uvphoto  
forskning om svenska kallvattenkoraller  
 
 

Guide till alla fyla och den illustrerade artlistan från Säcken

Organismerna som är porträtterade i den Illustrerade artlistan kommer från sex ställningar med settlingpaneler (totalt 48 paneler) som stått vid ögonkorallrevet vid Säcken i nordöstra Skagerrak. Efter att ha stått på havsbotten på 85 meters djup i 5-6 år, så var det här vad som kom med upp och stirrade tillbaka på mig när jag tittade i luppen. Organismerna är grupperade efter vilken högre grupp de tillhör (fylum: t,ex, mossdjur, svampdjur, nässeldjur etc.). Varje fylum får en kort presentation, och om du klickar på bilden som finns vid varje grupp så kommer du in i ett galleri med bilder på de olika arterna inom den gruppen. Det finns även en komplett artlista med de högre taxonomiska grupperingarna, de arter som finns på bild i den illustrerade artlistan är markerade med kryss. Listan finns att ladda ner i pdf-format. Klicka in dig till den illustrerade artlistan via länken i menyn till vänster.

 

Livet bland kallvattenkoraller

 

UV-foto av Tomas Lundälv. Bilden är tagen med en kamera monterad på en ROV (Remote Operated Vehicle, en obemannad miniubåt)

.

Det täta grenverket i korallrevet bromsar upp vattenströmmarna och näringsrika partiklar och larver fälls ut inom revet. Det är detta som gör att korallrevshabitaten är så otroligt artrika och myllrar av liv. De flesta arter man hittar i ögonkorallreven finns även på andra underlag och tillhör den lokala faunan. Fyra grupper av den lokala faunan var betydligt fler på ställningarna som stått nära koraller; svampdjur (Porifera), kräftdjur (Crustacea), havsborstmaskar (Polychaeta) och mossdjur (Bryozoa). En del organismer är specialiserade för ett liv bland koraller och hittas bara här. Några av de verkliga 'korallofilerna' presenteras här nedanför.

Havsborstmasken Eunice norvegica (vänster i bilden nedan) kan bli 25-30 cm lång och bygger pargamentartade rör längs korallernas grenar. Korallerna bygger över rören med sitt kalkskelett så att både revet och maskens rör blir starkare. Trots det imponerande garnityret så har man mest hittat foraminiferer (encelliga organismer) i maginnehållet på dessa maskar. Ännu en som specialiserat sig på att leva bland koraller är Rhabdopleura normani (bilderna till höger nedan). Den övre bilden visar de blodröda "revorna" (stolon) med de genomskinliga rören som sticker vinkelrätt upp från underlaget. I de uppstickande rören bor individerna. Du ser en Rhabdopleura som slunkit ur sitt rör på den nedre bilden. De sitter normalt fast med en muskel som fäster in till det gemensamma stolonet och lämnar aldrig rören. Macandrevia cranium (Brachiopoda) var en vanlig syn i bottenprover från Kosterhavet fram till 70-talet, men med minskningen i korallförekomster så försvann även Macandrevia. Nu hittar man den endast i Säcken där det finns ögonkoraller kvar (mittenbilden längst ner). Trollhummern Munidopsis serricornis är också anpassad till ögonkorallreven. I tropiska rev har man upptäckt att det finns små krabbor som hjälper korallerna att plocka bort sandkorn etc som de inte själva kan plocka bort. Man har gjort studier som visar att transplanterade koraller som har tillgång till dessa krabbor har bättre överlevnad än koraller som inte har det. Krabborna drar nytta av korallerna genom att få skydd och bra födotillgång. Den här typen av ömsesidig nytta djur emellan kallas mutualistisk symbios. Kanske har ögonkorallerna lika stor nytta av Munidopsis?

 

Vänster: Eunice norvegica med utfälld garnityr. Mitten: bland korallernas grenverk skymtar ofta klorna på trollhummern Munidopsis serricornis. Höger: Barentia sp. (Entoprocta) satt nästan helt uteslutande på panelerna som stått närmast koraller.
 

Den här 'mjukkorallen' (Alcyonium norvegicum, Octocorallia) är en av de evertebrater (ryggradslösa djur) som trivs allra bäst i korallreven. 202 kolonier av denna fanns på de två ställningarna som stått intill ögonkorallerna, medan bara två små kolonier fanns på de fyra andra ställningarna.

 

Settlingpaneler

 

Ställningarna med settlingpaneler var byggda av PVC-stänger med två motsatta rader av keramikplattor (standard golvklinkers). Plattorna var 10x20 cm och hade en slät och en räfflad yta. Ställningarna sattes ut vid Säcken i januari och februari 2001, och plockades upp igen 5-6 år senare, under 2006 och 2007.

     

UV-foton tagna av Tomas Lundälv.